Historiskt turistcentrum invid Oravais slagfält från år 1808.

• Öppet sommartid. Övriga tider enligt överenskommelse.
• Entréavgift.
• Guidning.
• Café. Restaurangtjänster på beställning.

Närmare information

Fänrik Ståls Center omfattar området invid Oravais slagfält med tillhörande monument och byggnader.

SLAGET VID ORAVAIS

På Oravais slagfält mötte ryska trupper den svensk-finska armén den 14 september 1808. Striden utkämpades som ett led i kriget mellan Sverige och Ryssland åren 1808-1809. Detta krig var en följd av den franske kejsaren Napoleons framfart på kontinenten. Ryssland hade lovat stöda Napoleon mot England, medan svenskarna stod på engelsmännens sida. Genom att anfalla Sverige ville Ryssland tvinga Sverige att stöda Napoleon.

Slaget vid Oravais anses vara det blodigaste under hela kriget. Man vet inte exakt hur många soldater som stupade här, men en del källor uppger att svenskarna förlorade omkring 1000 man och ryssarna 800.

Ryssarna vann alltså slaget och drev de svenska och finska trupperna till reträtt. Utgången avgjorde Finlands framtida öde. Efter kriget lösgjordes Finland från Sverige år 1809 och blev storfurstendöme under Ryssland.

Finlands nationalskald J.L. Runeberg har beskrivit slaget i Oravais och händelserna under Finska kriget i diktform i "Fänrik Ståls sägner".

Krigets förlopp och soldaternas levnadsvillkor levandegörs av Oravais historiska förening genom guidade rundturer, en kortfilm och genom utställning av bl.a. uniformer och repliker av tidsenliga vapen i Furirbostället. Även en miniatyr av slagfältet ger besökaren en inblick i detta historiska slag.

Sommartid exercerar Kungliga Österbottens Regementes Lif Compagnie på beställning vid Oravais slagfält. Regementet är en del av Oravais historiska förening. Soldaterna bär tidsenliga uniformer: Gula byxor, blå vapenrockar, höga cylinderhattar med gula s.k. ståndare och svarta stibletter (damasker).

FURIRBOSTÄLLET

Furirbostället och dess gårdsbyggnader flyttades år 1995 från Karvat by till sin nuvarande plats invid slagfältet. Byggnaderna har ursprungligen hört till en bondgård, Eurs hemman. På 1730-talet blev hemmanet införlivat med det s.k. indelningsverket.

Indelningsverket var ett armésystem där yrkesmilitärerna i fredstid levde som jordbrukare. Alla, från officerare till soldater, skulle förses med bostäder och jord. Tottesunds herrgård, dagens kommungård i Maxmo, blev år 1734 boställe för översten inom Österbottens regemente. Samtidigt blev Eurs hemman boställe för furiren inom regementet. Furir är en underofficersgrad i den svenska armén.

Utöver Furirbostället lönar det sig att besöka soldattorpet, monumentet på generaladjutant Adlercreutz' kommandokulle, Lotta Svärds sten, slagfältet och Wilhelm von Schwerins bro.

Wilhelm von Schwerin var en 15-årig svensk officer som dödligt sårades i striderna i Oravais.