Unik byggnadshistorisk helhet. Bl.a. örtagård med gamla kulturväxter.

• Öppet sommartid. Övriga tider enligt överenskommelse.
• Entréavgift.
• Guidning.
• Café. Restaurangtjänster på beställning.

Närmare information

Klemetsgårdarnas genuina gårdsmiljö är unik på många sätt. I landskapet finns ingen annan bevarad gårdsgrupp som är uppbyggd på samma sätt. Samtidigt är Klemetsgårdarna goda exempel på traditionellt österbottniskt byggnadsskick.

HISTORIA

De tre Klemetsgårdarna uppfördes sannolikt vid mitten av 1800-talet. Åtminstone en gård har dock funnits på platsen tidigare än så. Historiska dokument ger uppgifter om alla ägare från och med 1720-talet.

Johan Ersson är en av de första kända ägarna till hemmanet Klemets. På 1720-talet flyttade han till Maxmo från Bjurs socken i Västerbotten. Vid denna tid fanns det behov av inflyttare till Österbotten.

Under stora ofreden, den ryska ockupationen åren 1714-1721, hade otaliga finländare flytt till den svenska rikshalvan. Klemets var troligen ett av de många österbottniska hemman som övergavs i början av 1700-talet.

ÖSTERBOTTNISKT BYGGNADSSKICK

Traditionellt uppfördes husen på de svenskösterbottniska bondgårdarna kring en mer eller mindre sluten gårdsplan. Allmänt var också att alla byggnader var omålade, samt att boningshusen uppfördes i en våning.

För 150 år sedan skedde så en förändring, bland annat som en följd av den omfattande tjärexporten från Österbotten. Tjärbränningen ledde till ett allmänt välstånd i landskapet. Boningshusen på bondgårdarna byggdes högre än tidigare, delvis under påverkan från borgargårdarna i städerna. Samtidigt blev rödmyllefärgen vanligare. Man började också brädfodra boningshusen.

Hemmansklyvningen påverkade gårdsgruppernas utseende. När ett hemman delades, övergav man den kringbyggda gården. Nya boningshus uppfördes nära varandra. Uthuslängorna var ofta gemensamma.

Klemetsgårdarna uppfördes alltså när det traditionella byggandet befann sig i ett brytningsskede. I Maxmo influerades byggnadsskicket säkert av huvudbyggnaden på Tottesunds översteboställe, som sedan 1750-talet varit såväl brädfodrad som rödmyllad.

Alla tre mangårdsbyggnader på Klemetsgårdarna har varit bebodda fram till 1970-talet. En gård är fortfarande i privat ägo medan två av Klemetsgårdarna fungerar som museum sedan år 1989. Intill museet finns en örtagård med gamla kulturväxter såsom pepparrot, körvel och dragon. I rian finns en stor utställning med jordbruksredskap.

I museet hittar man bland annat en rik textilutställning med klädesplagg, bäddtextilier och väggbonader. Här finns också en stor samling gamla leksaker. Största delen av de utställda textilierna är från perioden 1900-1960. Klemetsgårdarna är ett av de få museer i landskapet där man kan bekanta sig med vardagsföremål ur den österbottniska närhistorien.

Tidig 1900-talsatmosfär upplever man också i Café Klemetsgårdarna. Caféet är inrett med funkismöbler från 1940-talet. Caféet fungerar också som hantverksbod.

Museet och caféet drivs av Maxmo Hembygdsförening.